Behöver man ta D-vitamin, särskilt på vintern?

Två saker är väl belagda och pekar åt olika håll. Det första: vid nordiska breddgrader, 54–71 grader nord, står solen för lågt under vinterhalvåret för att huden ska kunna bilda någon D-vitamin alls. Kunskapsöversikten bakom de nordiska näringsrekommendationerna kallar perioden vitamin-D-vinter, och den blir längre ju längre norrut man bor. Under de månaderna kommer allt D-vitamin från maten eller ett tillskott. Därför landar rekommendationen på storleksordningen 10 mikrogram om dagen för vuxna, och det dubbla för den som är över 75 eller sällan vistas i solen. Grupper som får lite sol året runt, som äldre, spädbarn och personer med mörk hud som flyttat till Norden, lyfts särskilt fram.

Det andra: när D-vitamin ges som tillskott till människor som redan har hyfsade nivåer händer förvånansvärt lite med hälsan i stort. I den amerikanska VITAL-studien fick nästan 26 000 personer 2000 enheter om dagen i drygt fem år, utan att antalet cancerfall (riskkvot 0,96) eller hjärt-kärlhändelser (0,97) minskade jämfört med placebo. Australiska D-Health gav drygt 21 000 personer över 60 en stor månadsdos i fem år, utan effekt på dödligheten (riskkvot 1,04).

Bilden som växer fram är alltså inte att D-vitamin är verkningslöst, utan att nyttan ligger i att hålla en normal nivå, inte i att fylla på ovanpå en redan tillräcklig. I en svensk vinter är just det svårt att klara med enbart mat och sol, och det är där ett måttligt tillskott gör nytta.

Runt D-vitamin finns två motsatta överdrifter. Den ena avfärdar alla vitamintillskott som marknadsföring och missar att den nordiska vintern är ett verkligt undantag, där huden faktiskt inte kan leverera. Den andra blåser upp D-vitamin till ett universalpiller mot infektioner, trötthet och det mesta. Den bilden lever på att observationsstudier ofta ser låga nivåer hos sjuka människor, vilket lätt läses som att pillret botar, fast det oftare är sjukdomen som sänker nivån. Ovanpå det ligger en tydlig marknad: tillskott säljs gärna i doser långt över de tiotal mikrogram kroppen behöver, och 'solskensvitaminet' är en tacksam etikett att marknadsföra under en mörk vinter. Det gör en rimlig vana, ett litet tillskott, till något den inte är: en genväg till hälsa.

Om du bor i Sverige är ett måttligt D-vitamintillskott under vinterhalvåret en rimlig och billig försäkring, särskilt om du sällan är ute i dagsljus, har mörk hud eller är äldre. Sikta på storleksordningen i rekommendationen, inte på högdoser. Ett tillskott ersätter inte utevistelse och fet fisk under sommarhalvåret. Misstänker du brist eller har symtom, ta det med vården för ett blodprov i stället för att gissa dosen själv.