Börja gratis

KunskapTräning

Är det mjölksyra som ger träningsvärk dagen efter?

Nej. Mjölksyran är borta ur musklerna inom en timme efter passet, långt innan värken kommer. Träningsvärk beror på små mekaniska skador i muskelfibrerna, framför allt av bromsande arbete, inte på syra som ligger kvar.

Lutande evidensSå graderar vi evidens

Vad forskningen säger

Tidslinjen ensam räcker för att skilja de två åt. Mjölksyra, eller rättare sagt laktat, bildas när musklerna arbetar hårt, men koncentrationen faller tillbaka till vilonivå inom ungefär en timme efter att du slutat. Träningsvärken kommer först ett dygn senare och toppar efter ett till tre dygn. Något som redan är borta kan inte ligga bakom en värk som ännu inte börjat.

Schwane och kollegor testade sambandet direkt. Försökspersoner sprang på löpband i 45 minuter, en gång på plan mark och en gång i en nedförsbacke med tio procents lutning. Vid löpning på plan mark steg laktatet tydligt, men ingen blev öm efteråt. I nedförsbacke, där musklerna bromsar vid varje steg, steg laktatet inte alls, men deltagarna fick uttalad träningsvärk. Mönstret pekar entydigt: värken följde det bromsande arbetet, inte syran.

Cheung och kollegor går i sin översikt igenom de föreslagna förklaringarna till träningsvärk och konstaterar att det är excentriskt arbete, alltså när muskeln förlängs under belastning, som ger mikroskador i fibrerna. Skadan utlöser en inflammatorisk process under de följande dygnen, och det är den som gör ont. Mjölksyra hör inte hit.

Robergs och kollegor visar dessutom att själva grundpremissen är skakig. Laktatproduktion orsakar inte ens den försurning som sker i muskeln under hårt arbete, utan bromsar den snarare. Bilden av laktat som en frätande restprodukt som ligger kvar och värker stämmer inte med biokemin.

Varför myten finns

Myten sitter kvar för att den lärdes ut som fakta. Generationer fick höra på gymnastiken att mjölksyra ger träningsvärk, och det man lär sig tidigt och från en auktoritet ifrågasätts sällan. Förklaringen känns dessutom logisk: passet svider, dagen efter är man öm, och det ligger nära till hands att koppla ihop den brännande känslan under arbetet med värken som följer. Att de har olika orsaker och skilda tidslinjer syns inte utan mätningar. Ordet mjölksyra har också blivit en bekväm bov som säljs vidare av massage, stretchprogram och återhämtningsprodukter som lovar att göra sig av med syran. En diffus skurk man kan vädra ut är lättare att marknadsföra än mikroskador som helt enkelt läker av sig själva.

Vad det betyder för dig

Du behöver inte försöka pressa ut någon mjölksyra efteråt. Det finns ingen kvar att bli av med, och stretch, skakningar eller nedvarvning tar inte bort träningsvärken, även om lätt rörelse kan kännas skönt. Ser du värken för vad den är, ett tecken på en ovan belastning, slutar du också tolka den som ett kvitto på ett bra pass. Blir du öm av en ny övning är det väntat och lägger sig efter några dygn medan kroppen vänjer sig. Vill du bli mindre öm nästa gång, öka belastningen gradvis i stället för att hoppa rakt in i något ovant.

Källor

  1. Is Lactic Acid Related to Delayed-Onset Muscle Soreness? (Schwane et al., The Physician and Sportsmedicine)1983 · Kontrollerad studie · doi:10.1080/00913847.1983.11708485
  2. Delayed onset muscle soreness: treatment strategies and performance factors (Cheung et al., Sports Medicine)2003 · Narrativ översikt · doi:10.2165/00007256-200333020-00005
  3. Biochemistry of exercise-induced metabolic acidosis (Robergs et al., American Journal of Physiology)2004 · Narrativ översikt · doi:10.1152/ajpregu.00114.2004

Relaterade påståenden

kaliba ger vägledning byggd på näringslära, inte medicinsk rådgivning. 18+.