Är kreatin farligt för njurarna?

Internationella sällskapet för idrottsnutrition (ISSN) gick 2017 igenom det samlade forskningsläget och slog fast att kreatinmonohydrat är säkert för friska personer vid rekommenderade doser – även vid flera års användning. Genomgången hittade inga belägg för att kreatin skadar njurar, lever eller vätskebalans hos friska vuxna.

En detalj förklarar mycket av oron: kreatin bryts ned till kreatinin, exakt den markör vården mäter i blodprov för att bedöma njurfunktion. Den som tar kreatin kan därför få ett något förhöjt kreatininvärde utan att njurarna påverkats alls – värdet stiger för att mer kreatin omsätts, inte för att filtreringen försämrats.

Det viktiga förbehållet: den samlade evidensen är starkast för friska personer. Vid befintlig njursjukdom är underlaget tunnare, och där hör beslutet hemma hos läkare.

Tre mekanismer håller myten vid liv. Kreatin höjer kreatininvärdet i blodprov – samma siffra som används för att screena njurfunktion – så ett helt ofarligt provsvar kan se ut som ett varningstecken, även för vårdpersonal som inte vet att patienten tar kreatin. Kreatin har också fått skuld genom association: det säljs i samma butiker och burkar som betydligt tveksammare preparat och ärvde deras rykte. Och enstaka fallrapporter om personer med redan nedsatt njurfunktion fick stora rubriker, medan de kontrollerade studierna som friade kreatin aldrig blev nyheter.

3–5 g kreatinmonohydrat om dagen räcker – laddningsfas är valfritt och ändrar bara hur snabbt förråden fylls. Ta det när det passar dig; tidpunkten spelar liten roll. Har du en njursjukdom eller tar du njurpåverkande medicin: prata med läkare först. Och nämn för vården att du tar kreatin om ditt kreatininvärde ska tolkas.